Brandskyddskrav och säkra färgval för allmänna utrymmen

Trapphuset är inte bara en passage – det är en utrymningsväg

Tänk på det en sekund. Det trapphus du går igenom varje dag utan att reflektera – det är din livlina om det börjar brinna. Och ändå väljer förvaltare och bostadsrättsföreningar ibland färg baserat på pris och kulör, utan att ens snegla på brandklassningen. Det kan bli dyrt. Inte bara i kronor, utan i konsekvenser.

Trapphus, korridorer och andra gemensamma utrymmen i flerbostadshus klassas som utrymningsvägar. Det innebär att materialen på väggarna – ja, även färgen – måste uppfylla specifika krav enligt Boverkets byggregler. Färg som brinner, avger giftig rök eller droppar brinnande material kan förvandla en utrymningsväg till en dödsfälla. Så enkelt är det.

Vad säger regelverket egentligen?

Boverkets byggregler, BBR, ställer krav på ytskiktens brandtekniska klass i utrymningsvägar. Kraven delas upp i två delar: beklädnad och ytskikt. Ytskiktet – alltså den synliga ytan, inklusive färgen – ska normalt uppfylla klass B-s1,d0 i utrymningsvägar. Det låter kryptiskt, men det betyder i korthet att materialet ska vara svårantändligt (B), avge minimal rök (s1) och inte producera brinnande droppar (d0).

Men vet du vad? Många vanliga väggfärger uppfyller faktiskt inte dessa krav. En tjock plastfärg på en träpanel kan bidra till brandspridning. Och om du lägger på lager efter lager genom åren utan att skrapa bort det gamla? Då ökar brandbelastningen successivt. Det är lite som att stapla tidningar i trapphuset – fast på väggarna.

Flamskyddande färg – inte bara marknadsföring

Det finns faktiskt färger som är specifikt utvecklade för att klara brandskyddskraven i utrymningsvägar. Flamskyddande färger fungerar genom att de vid upphettning expanderar och bildar ett isolerande kolskikt – en så kallad intumescerande effekt – som skyddar det underliggande materialet och bromsar brandförloppet.

Vid renovering av flerbostadshus är det viktigt att de färger som används uppfyller gällande brandskyddskrav, något som blir särskilt tydligt vid en noggrann trapphusmålning i Stockholm där kraven på flamskyddande ytskikt ofta är höga.

Det räcker dock inte att bara köpa rätt färg. Appliceringen spelar en avgörande roll. Fel antal lager, fel underlag eller fel kombination av primer och toppfärg kan göra att brandklassningen inte uppnås. Jag har sett projekt där dyr flamskyddande färg applicerats på ett oljigt underlag som inte förbehandlats – och hela brandskyddet blev i praktiken verkningslöst. Pappersarbetet såg bra ut. Verkligheten? Inte lika imponerande.

Stockholms äldre fastighetsbestånd – en särskild utmaning

Stockholm har ett enormt bestånd av äldre flerbostadshus. Jugend, funktionalism, miljonprogram. Och i många av dessa fastigheter finns trapphus med originalfärg från decennier tillbaka, ibland applicerad på trä, ibland på puts som börjar bli porös.

Utmaningen? Att balansera bevarande av karaktär med moderna brandskyddskrav. En jugendtrappa med vackra trädetaljer kräver en helt annan strategi än ett betongtrapphus från 1970-talet. I det förra fallet kanske du behöver en transparent flamskyddande lack som bevarar träets utseende. I det senare räcker det kanske med en brandklassad latexfärg i rätt kulör.

Och här blir det knepigt. Stadsmuseet kan ha synpunkter på kulörval i kulturmärkta fastigheter. Brandskyddskonsulten har sina krav. Bostadsrättsföreningen vill ha något som ser fräscht ut och inte kostar skjortan. Att navigera mellan alla dessa intressen kräver kunskap – och en hel del tålamod.

Så väljer du rätt färg för gemensamma utrymmen

Börja alltid med att ta reda på vilken brandteknisk klass som krävs för just ditt utrymme. En brandskyddskonsult kan hjälpa till, men du kan också börja med att läsa BBR kapitel 5. Kolla vilken verksamhetsklass byggnaden tillhör och vilka krav som gäller för utrymningsvägarna.

Välj sedan en färg som har testats och certifierats enligt europeisk standard EN 13501-1. Be alltid om provningsrapporter eller klassificeringsintyg från färgtillverkaren. Ord som "brandsäker" på en burk betyder ingenting utan dokumentation. Noll. Nada.

Tänk också på helheten. Golvet, taket, eventuella ledstänger och kabelgenomföringar – allt spelar in i den totala brandbelastningen. En brandklassad väggfärg hjälper inte mycket om det står barnvagnar och sopsäckar i trapphuset. Men det är en annan diskussion.

Underhållsintervall och långsiktig planering

Flamskyddande färger har en begränsad livslängd. Inte för att de slutar se bra ut – det gör de ofta i många år – utan för att de kemiska egenskaperna som ger brandskyddet kan försämras med tiden, särskilt i miljöer med fukt eller mekaniskt slitage. Ett trapphus i ett hyreshus med mycket trafik slits snabbare än ett i en liten bostadsrättsförening med åtta lägenheter.

Min rekommendation? Inkludera brandskyddsfärgens livslängd i fastighetens underhållsplan. Byt inte bara färg när det ser slitet ut – byt när brandskyddet inte längre kan garanteras. Det kan vara vart tionde till femtonde år, beroende på produkt och miljö.

Och dokumentera. Spara produktdatablad, provningsrapporter och information om vem som utförde arbetet. Vid en eventuell brand – eller vid försäkringsärenden efteråt – är den dokumentationen guld värd.

Det handlar om ansvar

Att måla ett trapphus kan verka som en enkel uppfräschning. Men i verkligheten handlar det om säkerhet, lagkrav och ansvar. Fastighetsägaren ansvarar för att byggnaden uppfyller gällande brandskyddskrav – och det inkluderar ytskikten i utrymningsvägarna.

Så nästa gång du står inför en renovering av de gemensamma utrymmena, stanna upp. Fråga inte bara "vilken färg ser snyggast ut?" utan också "vilken färg räddar liv?". Det är en fråga som förtjänar ett ordentligt svar.

10 nov. 2026